Hoppa direkt till innehåll

För att kunna ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats har vi placerat kakor (cookies) i din webbläsare. Om du vill veta mer kan du läsa mer om vad våra kakor används till.

Så firar vi i vintertider

Hur olika kan det se ut och vad firar vi? Lär dig mer om högtider och traditioner. Har du till exempel hört talas om det Kinesiska nyåret, Chanukka eller Shab-e Yalda? Spännande, eller hur?

Så firar vi i vintertider

I senaste numret av Familjär får vi en inblick i hur julen kan firas på olika sätt, vilket följer av vilken bakgrund, kultur och tradition som präglar oss.

Julen kan firas på olika sätt, vilket följer av vilken bakgrund, kultur och tradition om präglar oss. Även i den kristna traditionen ser julen olika ut. En ortodox jul firas exempelvis den 7 december med presentutdelning och en festmåltid. Detta sker först efter en fastedag och 40 dagar av näst intill vegetarisk kost, om man följer traditionen. Men det finns även en hel del högtider utan anknytning till julen som firas under vintermånaderna.

Några andra vinterhögtider än julen som firas är:

Chanukkah

Under åtta dagar i november eller december månad firar man enligt judisk tradition Chanukkah till minne av återinvigningen av Jerusalms tempel år 164 före Kristus. Då tänder man ett ljus om dagen i en åttaarmad ljusstake kallad Menora och samlar släkt och vänner för att sjunga, leka lekar och äta traditionell  judisk mat. Idag är det även relativt vanligt att man utbyter gåvor i samband med ljuständningen.

Shab-e Yalda

Den 21 december, under vintersolståndet, firas den persiska  högtiden i flera arabiska länder som Iran, Afghanistan och Turkiet. Då samlas familjen för uppesittarkväll och äter torkade nötter, granatäpplen, yoghurt och framför allt vattenmelon som sägs hålla sjukdom borta under vintern. Man tänder ljus och berättar historier, läser poesi och spår i framtiden tills solen går upp.

Kinesiskt nyår

Någon gång under perioden perioden 21 januari och 20 februari firas det Kinesiska nyåret med fest och fyrverkeri och avslutas efter 15 dagar med att hänga lanternor utanför hemmet.  Familjen står i centrum under högtiden och många åker långväga för att komma hem och äta olika typer av mat. Vad man äter skiljer sig beroende på var i landet man kommer ifrån, men alla dörrar pyntas med så kallade dörrgudar för att skydda mot onda andar. Man ger inte presenter till varandra, men föräldrar ger enligt tradition sina barn röda kuvert med pengar för att bringa lycka.

shutterstock_1223395399_1024x512.jpg

Traditionellt svenskt julfirande? 

Att fira och festa i juletider är en tradition som i Europa och framför allt i Norden, sträcker sig så långt bak som till stenåldern. Man firade både förkristna gudar och vintersolståndet och kunde exempelvis äta gris och dricka så kallad ”jul”. När kristendomen fick sitt genomslag började man i västvärlden istället fira Jesus födelse och julstjärnan kom in i bilden. Sen dess har många traditioner tillkommit till det vi ofta pratar om som det traditionella svenska julfirandet. Vi har både tyskt julgranspynt och amerikanska tecknade serier. Idag ser vi dessutom nya tillskott till julbordet och julfikat varje år med såväl Earl Grey-sill som chili-glögg. I de flesta andra västerländska länder börjar firandet inte  förrän den 25 december och inkluderar allt från engelska skämt och papperskronor till julstubbar.

Om du vill läsa mer om hur olika firanden kan se ut så läs vidare i Familjär, se länk nedan. Vi har frågat våra hyresgäster hur de firar jul och det visade sig vara väldigt varierande. 

God Jul och Gott nytt år önskar redaktionen på Familjär!