Hoppa direkt till innehåll

För att kunna ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats har vi placerat kakor (cookies) i din webbläsare. Om du vill veta mer kan du läsa mer om vad våra kakor används till.

Kollektivhuset Kombo

I våras stod Familjebostäders nya kollektivhus i Hägersten klart och i juli öppnade dörrarna för de första att flytta in. Idag bor där 70 hyresgäster inklusive barn. Familjär var där och hälsade på. 

Kollektivhuset Kombo

Det finns många fördelar med att dela tillvaron med andra. Våra kollektivhus rymmer både privatliv och gemenskap. Fotograf: Anders Hammarström

Att bo och dela på gemensamma ytor är för de flesta inget främmande koncept, men till skillnad från både korridorsrum och traditionella kollektiv ger ett kollektivhus som Kombo mer utrymme åt privatlivet. Det nybyggda huset som ligger i anslutning till tunnelbanan består av 33 lägenheter med egna kök, vardagsrum och balkonger, men för den som vill står den gemensamma matsalen öppen. Här handlar delningsprincipen varken om politik eller pengar utan om att förenkla och förgylla vardagen.

En boendeform för alla 

En av de första att flytta in var Ingrid Schmidt som är ordförande för kollektivhusets förening, och van att dela boende sedan tidigare. På 80-talet hyrde hon ett hus i Bromma med sina vänner och när hon en tid bodde i USA var det vanligt att dela på en större bostad. Generellt sett är delat boende vanligare i andra länder men Ingrid tror på frammarsch för en modern form av kollektivt boende även i Sverige. Framför allt tack vare den stadigt växande miljörörelsen, men även på grund av de sociala fördelarna med att inte vara ensam.
- Kollektivboende borde passa ganska många egentligen, säger Ingrid, just för att du dels har det privata men också får gemenskap och social aktivitet. Många barnfamiljer tycker till exempel att det är värdefullt eftersom man hjälps åt med maten och barnen får relationer till andra vuxna och lekkamrater.
En gång i månaden samlas de som bor i huset för att diskutera gemensamma frågor. Förutom matsalen kommer alla i huset att ha tillgång till gästrum, hobbyrum, två takterrasser och ett aktivitetsrum där både barn och vuxna ska trivas.

DSC_7058_1024x512.jpgMihai-Petre och Anna-Maria, glada och redo för bomöte i kolllektivhuset. Fotograf: Anders Hammarström.

Engagemang som lönar sig 

Bakom initiativet till kollektivhuset står föreningen KOMBO som startade processen redan 2008. När ett kollektivhus kommer till är det många faktorer inblandade. Förutom fastighetsägare och bostadsbolag spelar även politiska beslut in i utvecklingen av denna typ av hus i staden. Mycket hänger även på att människor engagerar sig och visar ett intresse genom att starta en förening och driva frågan framåt. I huset Banken har alla boende varit medlemmar en tid innan de fått lägenhetskontrakt. Det gäller de flesta kollektivhus att man utöver att stå i bostadskö engagerar sig i föreningens studiecirklar och lär känna sina potentiella
grannar innan man flyttar in. På frågan om engagemanget är värt mödan svarar Ingrid tveklöst ja.
– Visst krävs lite planering och ansträngning men insatsen väger absolut upp vinsten, säger hon, du slipper stå för alla vardagssysslor själv och dessutom är gemenskap och social interaktion en av de viktigaste hälsofaktorerna för att vi människor ska må bra.

DSC_6923_1024x512.jpgMamman Josefin och sonen Elvin samarbetar i det nya köket. Fotograf: Anders Hammarström.

Inbjudande gemenskap 

När vi besöker kollektivhuset för första gången är det söndagseftermiddag och solen lyser in genom bottenvåningens stora fönster. Några av familjerna i huset inviger det gemensamma köket med bak av äppelpaj som ska serveras på det första bomötet som sker på plats. För Lotta Valentine är kollektivboende nytt. Tillsammans med sin man Leo och barnen Zoey och Samuel, flyttade de in i en av fyrorna i huset efter att länge ha lekt med tanken på kollektivboende. Leo har erfarenhet från ett mer traditionellt kollektiv sedan tidigare och för Lotta lockade gemenskapen och samarbetet.
– Jag var lite nervös i början eftersom vi inte kände en kotte här innan, men det har varit över förväntan, säger Lotta, det gick snabbt att skapa en gemenskap och att man är fler som kan hjälpas åt att få ihop livspusslet underlättar verkligen vardagen.

DSC_6917_1024x512.jpgAndrea och Viggo fixar glutenfri paj så ingen blir utan. Fotograf: Anders Hammarström.

Kollektivliv med barn

Blandningen av storlekar på lägenheter bidrar till en blandning av människor i olika stadier i livet, men dagens bakningsaktivitet verkar ha intresserat barnfamiljerna mest. Ett perfekt sätt att underhålla barnen en söndag. Andrea Martinez är med och bakar med sonen Viggo som verkar trivas med alla nya kompisar som kommit på köpet med flytten.
– När vi var på inflyttningsminglet sa Viggo att det var det roligaste han haft i sitt liv, skrattar Andrea.
Hon är själv uppvuxen i ett mer traditionellt kollektiv och när hon fick barn började hon längta tillbaka till sina rötter.
– Jag tycker det gynnar barnen att ha fler vuxna och barn omkring sig, och just den här formen av kollektivboende är den mest hållbara för vår familj, säger Andrea, så är det såklart bra att kunna hjälpas åt att skapa en mer hållbar vardag ur ett miljöperspektiv.
När alla hjälps åt att fylla den sprillans nya industridiskmaskinen går det undan. Pajerna är redo att gräddas och snart ska matsalen fyllas av grannar redo att diskutera matlag och gemensamma möbelinköp. Livet i kollektivhuset Banken har
nyss börjat men nybyggarandan är stark. Här finns möjligheten att bygga något som gör livspusslet enklare och vardagen lite roligare.

DSC_7020_1024x512.jpgFotograf: Anders Hammarström.

Fakta

Idag har Familjebostäder sex kollektivhus i Stockholm: fyra i söderort, ett på Södermalm och ett i Hammarby Sjöstad. Hälften är liksom Banken öppna för alla och resterande hus vänder sig till folk 40+ med utflugna barn.

Läs mer om våra kollektivboenden och hur du ställer dig i kö i länklistan nedan. Om du vill läsa hela artikeln om Banken hittar du den i Familjär nr 2.