Det kallas matsvinn. Fullt ätbar mat som vi av olika anledningar inte orkar, vill eller kan ta reda på och därmed slänger. Det är synd. Det är nämligen fruktansvärda siffror om man tittar på hur mycket mat och dryck som slängs. Mer än en tredjedel av all mat som produceras i världen!

Tack och lov finns det numera massor av tips och läckra recept på hur du kan ta hand om det som blir över. Genom att bli ”svinnsmart” och se gårdagens middagsrester som starten på en ny måltid kommer du snart bli en mästare i konsten att äta upp det som finns hemma.

– Det handlar ganska mycket om att bestämma sig, säger Karin Bohlin, före detta krögare och passionerad anhängare av att minska matsvinnet i hemmen. Det finns nämligen massor av gott att laga på sånt som står i kylen och väntar. Lite gräddsås i kastrullen ser inte så kul ut men om du tar en slickepott och skrapar ur så finns det kanske 1,5 deciliter. Vips har du basen till en krämig pastasås!

Att låta resterna bestämma vad det ska bli för middag kan faktiskt göra middagsplaneringen enklare, just för att valmöjligheterna blir begränsade. Karin rekommenderar att ta små steg för att komma igång.

– Börja med att titta på vad du slänger mest och försök göra något av det. Och var nöjd och stolt över dig själv även om du inte räddar allt med en gång. Du ska ju hinna med allt annat i livet också.

Matrester gör dig kreativ!

Varför inte vika en middag i veckan åt en härlig tapas-fest? Pastagratäng, pizza, soppa och grytor är annars utmärkta maträtter som kan drygas ut med lite allt möjligt.

• Ledsna frukter? Mixa till smoothies.

• Trötta grönsaker? Många grönsaker blir pigga igen om du lägger dem i kallt vatten över natten. Ugnsrosta med vitlök, salt och olivolja. Eller spara i en bytta tillsammans med skal, stjälkar, blast och ändar, och koka ihop till en egen grönsaksbuljong.

• Potatismos? Blanda med ägg, mjöl och ströbröd och stek potatisplättar!

• Gammalt bröd? Finfördela i köttbullesmeten. Stek i olja till crostini. Mixa till ströbröd.

• Gammal gröt? Mixa ner i en bröddeg!

• Pasta? Fyll en ugnsform, häll på pastasås, en skvätt grädde och riven ost och gör pastagratäng.

• Kaffeslattar? Frys in i iskuber, perfekt till iskaffe! Använd istället för vatten i mjuka kryddiga kakor.

• Vinslattar? Frys in i iskuber, perfekt som smaksättning till grytor.

• Örter och kryddor? Hacka ner och frys med olivolja i istärningsformar. Använd även stjälkarna, där mycket av smaken sitter.

Recept Fagiole - italiensk bondsoppa (4 portioner)

Spagetti och köttfärssås är den absolut vanligastevardagsmaten i Sverige. Här kommer ett smarrigt sätt att ta vara på det som blev över.

2 dl köttfärssås
8 dl vatten
1 buljuongtärning eller 1 msk koncenterad fond
3 dl kokta sojabönor eller andra bönor/linser
2 tomater
1 dl hackad persilja
1 dl finriven parmesanost
Bröd eller krutonger

Koka upp köttfärssås, vatten, buljongtärning och bönor. Tärna tomaterna och tillsätt dem tillsammans med persilja och parmesanost vid servering.Ett gott bröd eller knapriga krutonger passar fint till.

Karin tipsar

Finns det något matsvinn som man INTE ska ta vara på?

Färskt kött och kyckling ska man inte äta efter sista förbrukningsdag. Det kan utvecklas bakterier som vi inte ser och som gör oss sjuka. Men för allt annat gäller titta, lukta, smaka. Oftast håller livsmedel mycket längre än vi tror.

Vilket är dina bästa svinntips?

• Förvara rätt. Sänk gärna temperaturen i kylskåpet någon grad så håller allt längre.

• Ha ”vett och etikett” i kylskåpet så du vet vad som finns. Skapa en särskild hylla i blickfånget där du ställer allt som behöver ätas upp. Och

• Handla inte för mycket. ”Ta 3, betala för 2” låter alltid lockande i affären. Men kommer du verkligen äta upp två salladshuvuden?

• Planera inte heller mat för veckans alla dagar, utan se till att ha lite luft i middagsschemat för att kunna äta upp det som står och väntar.

Tävling! Vad gör du helst med dina rester?

Maila ditt tips till familjar@familjebostader.com. De tre första förslagen vinner varsitt exemplar av Karin Bohlins bok Zero Waste i köket.

Matsvinn i siffror

Matsvinn uppstår i flera delar av livsmedelskedjan: vid tillverkningen, hos leverantörer, i butiken och i hemmen. I fattigare delar av världen går stora delar av maten förlorad redan innan den ens når konsumenten, genom dåliga förvaringsmöjligheter och dålig infrastruktur.

Här i Sverige är det hemma hos oss konsumenter som det mesta svinnet är. Varje år slänger vi nästan 19 kilo fullt ätbar mat per person, mest frukt, grönsaker och rester. Utöver det häller vi 26 kilo mat och dryck rätt ner i vasken, mestadels kaffe, te och mejerivaror.

Dyrt för dig, dyrt för miljön

Dyrt blir det också. Det är ju mat du har köpt för dina pengar som hamnar direkt i sophinken. Enligt Livsmedelsverkets beräkningar kan en barnfamilj spara mellan 3000–6000 kronor på att minska sitt matsvinn.

Om vi istället skulle äta upp matsvinnet skulle vi inte behöva producera lika mycket mat, vilket i sin tur skulle leda till att miljöpåverkan från hela livsmedelskedjan skulle minska. Ett av FN:s globala hållbarhetsmål är att halvera matsvinnet i världen till år 2030 (från 2015).

Att planera sin matlagning och handla lagom mängd är matsvinnets största fiende. I Frankrike finns lagstiftning som tvingar alla stora matbutiker att donera mat som är på väg att slängas till välgörenhet. Här hemma blir det allt vanligare både på nätet och i butik att affärerna erbjuder ”ful” frukt och grönt till billigare peng. Ett äpple behöver ju inte smaka sämre eller förlora alla sina egenskaper bara för att det har en rand på sig!

Titta – lukta – smaka

Dina egna sinnen är det viktigaste verktygen när du ska rädda maten. Ser det bra ut? Känns doften okej? Smakar det som vanligt? Då är det bara att köra på! En uppskuren avokado blir snabbt brun på ytan men smakar gott ändå.

Märkningar i butik

• Bäst före är en garanti från producenten om att innehållet i förpackningen ska hålla förväntad kvalitet i smak och utseende. Många livsmedel håller mycket längre än så.

• Minst hållbar till är en relativt ny märkning, som kom till för att tydliggöra hållbarheten för oss konsumenter.

• Sista förbrukningsdag brukar stå på känsliga råvaror som kyckling, kött och fisk. Dessa livsmedel bör du inte äta efter märkt datum eftersom det kan ha utvecklats bakterier i dem som inte syns. Men samma dag går de bra att äta.

Vad är vad?

Matavfall är det som blir över och inte kan ätas, som bananskal, kärnor, kycklingben, fiskskinn, teblad, kaffesump och äppelskruttar.

Matsvinn är sådant som har producerats för att användas som livsmedel men som vi människor av olika anledningar inte äter upp. Frukt och grönsaker som vi slänger för att det blivit skrumpet, bröd som blivit torrt, oöppnade matförpackningar som vi tror har blivit dåliga och middagsrester.

Källor: Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Stockholm Vatten och Avfall, Stadsledningskontoret, Karin Bohlins bok, Konsumentföreningen Stockholm, Recept: Karin Bohlin.